fredag 26 december 2014

OMUTLIGA BORE


Den där omutliga Bore satte veckorna före jul sitt vinterfilter framför vår vy av världen. Björkar , alar, klipphällar allt var färglös, grått, vitt, svart och dimma.
Slask , det är trist det,  oxå i gummistövlar.
Solen har oxå haft det jobbigt. Dimmolnsilad och den rosa solskivan har mest anats.

Och så plötsligt gled vi in i andra strofen av Karlfeldts vinterorgeln: det växte en vit värld.

Lätt snö på frusen mark är en skön känsla så här års. Det är ljus det är vackert och det är lättgånget.

Och mycket riktigt.!
Den tunna isen ligger vit nu, med långa stråk av grå stöpfläckar, uppressat vatten som fräter på underlaget.  Stränderna blev tysta och sjöfågeln sträckte ostvart.  Men Domherren, julens  traditionella  fågel och  alla julkorts älsklingspippi blev synlig under rönnen vid fågelbordet.

Dock - mörkret lägger sig fort, skymningens stund knuffas någon minut  framåt  för varje dygn.

 Det vänder!   /margareta

4 kommentarer:

  1. Här är det för mycket snö. för kallt (-23) och för mycket mörker och för lite folk som vågar sig ut. Däremot finns det gott om domherrar. Ha en fin fortsättning på julen och som du säger Det vänder åt rätt håll i alla fall

    SvaraRadera
  2. Så härligt- att se framåt-

    SvaraRadera
  3. Tack och lov för att vi har snö denna tid på året när dagen inte är just mer än tre timmar lång.... Men vänta bara - nu har det vänt!!

    SvaraRadera
  4. vi ser framemot mycket......

    SvaraRadera