torsdag 30 januari 2014
ofta HÄR det händer.....
KÖKSBORDET
På det här bordet har det droppat skrattsalvor, frusterande salivstänk, tårar av bottenlös förtvivlan, risgrynsgröt o rödvin om var annat i många år.
Alla julfester, födelsedagsfester.
Bordet har hört så många historier så benen borde trillat av , eller snarare fått liv o promenerad ut därifrån för att aldrig vända om igen.
Det är här som jag lyssnar till Eddi Meduza, Det är här jag har torkat barnbarnens tårar.
Köket, vårt hus lilla trånga vrå som jag ändå älskar så himla mycket.
Det är oftast här det händer liksom ................
onsdag 29 januari 2014
toksnöat
DET HAR TOKSNÖAT
HELA DAN
-3 GRADER
BLÖTSNÖ
FÖLJDEN BLIR ISIG OCH SNORHAL VÄG
(och jag som skall till labbet och lämna blodprov)
söndag 26 januari 2014
torsdag 23 januari 2014
måndag 20 januari 2014
Katrineholm - Stockholm
Inte på något X20000!
Nej, på ett sånt där gammalt mörkblå tåg som luktar 60-tal.
Den här sträckan trafikeras faktisk av ett gammalt tåg från förr, Katrineholm - Stockholm
Ja, skulle ju till stan, bara fram och tillbaka samma dag.
Man tar sig fram i korridoren, sittplatsbiljetten säger Kupén. Det första man gör, och det som gör hela skillnaden , drar upp dörren till Kupén . I ett pust, varm dosig luft, bryter man sig in i en intimsfär som är mer eller mindre tillbakalutad. Man blir mönstrad uppifrån och ner. Fy för anonymiteten. Att inte hälsa, att inte höra sig för om det är rätt plats.
När man väl fått äran av att införlivas i vardagskupén tas man emot med ett mild nyfiket leende.
Från och med nu kan man kila in sig på sin plats som är närmast gången och veckla ut benen. Alla medpassagerare följer ett instinktivt rörelsechema: ögonen vilar på svarta gummigolvet, mellan kupéfolkets fötter, eller också en välkommen längre paus strax ovanför ansiktena, eller förstulet - i all hast.
En avstickare mot fönstret och landskapet känns skönt, med mellanlandning på den blygråa askkoppen med ett ingraverat TGM.
Eller, det är högt ditupp, den lilla fastskruvade spegeln, som ögat tar sin tillflyckt till och vilar ut. I en ram av metall sitter ett svartvit "förhållning under tågets färd", Den väcker gammalt liv till liv, skickat för kupébruk och eventuell matförtäring.
Sååå, äntligen den nyinköpta tidningen.
Nej, på ett sånt där gammalt mörkblå tåg som luktar 60-tal.
Den här sträckan trafikeras faktisk av ett gammalt tåg från förr, Katrineholm - Stockholm
Ja, skulle ju till stan, bara fram och tillbaka samma dag.
Man tar sig fram i korridoren, sittplatsbiljetten säger Kupén. Det första man gör, och det som gör hela skillnaden , drar upp dörren till Kupén . I ett pust, varm dosig luft, bryter man sig in i en intimsfär som är mer eller mindre tillbakalutad. Man blir mönstrad uppifrån och ner. Fy för anonymiteten. Att inte hälsa, att inte höra sig för om det är rätt plats.
När man väl fått äran av att införlivas i vardagskupén tas man emot med ett mild nyfiket leende.
Från och med nu kan man kila in sig på sin plats som är närmast gången och veckla ut benen. Alla medpassagerare följer ett instinktivt rörelsechema: ögonen vilar på svarta gummigolvet, mellan kupéfolkets fötter, eller också en välkommen längre paus strax ovanför ansiktena, eller förstulet - i all hast.
En avstickare mot fönstret och landskapet känns skönt, med mellanlandning på den blygråa askkoppen med ett ingraverat TGM.
Eller, det är högt ditupp, den lilla fastskruvade spegeln, som ögat tar sin tillflyckt till och vilar ut. I en ram av metall sitter ett svartvit "förhållning under tågets färd", Den väcker gammalt liv till liv, skickat för kupébruk och eventuell matförtäring.
Sååå, äntligen den nyinköpta tidningen.
fredag 17 januari 2014
REDOVISNING!
Nå, hur blir det nu då?
Blir det någe resultat?
< långsamt>
MEN <1KG ÄR I A F EN BÖRJAN>
< slutmålet är inte förrän björkarna knoppar>
söndag 12 januari 2014
FÖR SÄKERHETSSKULL
Något stort har hänt.
Något jag pratat om i flera år utan att komma till skott!
Något att känna mig mycket tryggare: Har skaffat mig en extern hårddisk som kopiera alla mina bilder i den.
Inte för att jag tar världens bästa bilder. Nej, nej bilderna är mina . Mina fångade ögonblick.
Och jag har oroat mig för den dag.när ALLT skulle vara borta, uppäten av en dator. Som utan förvarning skulle tacka för sig.
Alltså har jag drömt om, funderat på att skaffa en sån där hårddisk . Och nu har jag en. En händelse som är liten, men i själva verket är stor.
margareta
Något jag pratat om i flera år utan att komma till skott!
Något att känna mig mycket tryggare: Har skaffat mig en extern hårddisk som kopiera alla mina bilder i den.
Inte för att jag tar världens bästa bilder. Nej, nej bilderna är mina . Mina fångade ögonblick.
Och jag har oroat mig för den dag.när ALLT skulle vara borta, uppäten av en dator. Som utan förvarning skulle tacka för sig.
Alltså har jag drömt om, funderat på att skaffa en sån där hårddisk . Och nu har jag en. En händelse som är liten, men i själva verket är stor.
margareta
tisdag 7 januari 2014
fredag 3 januari 2014
UR LED ÄR........
Naturen ser ut som om det står mars, april i almanackan.
I affärerna hänger fuskpälsar och tjocka vinterjackor i långa rader på reastängerna, bredvid yllesjalar och vantar till halva priset.
Längdskidor.. skridskor, pulkor slumpas bort i varje sportaffär från Gävle till Malmö.
Krispiga ljuvliga Tulpanknippor, i pastellfärger, har invaderat blomdiskarna. Hyazinter och Amaryllis reas bort för en tia.
Inte undra på att folk plocka ner julpynt och kastar ut julgrane, också jag.
Fast i den mörken kvällen älskar vi fortfarande utejulbelysningen, den vill vi gärna ha kvar! Men, hur det går med den låter jag vara osagt.
margareta
torsdag 2 januari 2014
snart snart
Börja snegla på allt JULPYNT
som
kan tas bort snart, snart, snart väldans snart!
l ä n g t a r ! !!!!
onsdag 1 januari 2014
2-0-1-4
DAX ATT BYTA ALMANACKA
Lära sig skriva 2014
Nyårslöften?
"De gamla vanliga"!
Motionera!
Äta sundare!
Iår 2-0-1-4 har vi ett valår!
Nya-årets-hälsningar från en regntung himmel i Sörmland
margareta
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)