lördag 1 november 2014
och åter ull
Tänk att ett enda djur kan ge så mycket! Ett varmt och vackert pälsskinn, ull till garn, kött till finsmakare, mjölk till exklusiva ostar - och på köpet en rejäl insats i miljövården med slyfria marker som bonus. Fastän fåret är ett av våra äldsta och mångsidigaste husdjur har vi svårt att ta vara på allt vi skulle kunna få ut av det.
Skinnen t ex. För färgningen är betalningen dåligt, frakterna dyra och de berederier som kan ta hand om skinn - är få.
Skinn är ett fantastisk spännande material. Varje skinn är unik, varje skinn ska passa för sitt ändamål så måste varje skinn skäras till och syss efter sina speciella förutsättningar. skinn från magen som kan töja sig på bredden är tunnare och faller lättare i veck, som t ex ett skört. Medans nacken och baken ger ett kraftigare skinn som kan ge stöd åt mjukare detaljer.
Har sytt för hand min egen fårskinnsmössa av skinn från magen som ju är tunnare och töjbar med tvinnad och vaxad lintråd med fällsömn, stråksöm, bältsöm, eller just den söm som är den rätta till varje särskild detalj. Jag är överlyckligt över min egen-sydda fårmössa och väntar nu på nästa paket med päls så jag kan ta uti med får-vantar.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Har ett fårskinn vi tänkte att Hjo-Hjo skulle ha i hundburen i bilen, så han ligger varmt och gott. Men han tycker bättre om att bita sönder det. Så nu blir det inget fårskinn till honom.
SvaraRaderaHan Hjo-Hjo , han är lekfull han. Fortfarande unghund såklart.
SvaraRaderamargareta
Får i kål, en god maträtt under min uppväxt i Norge, njuter lamköttet också. Jag och mitt åldsta barnbarn äter höstmiddag; lamkotlett med brysselkål, det har vi gjort sedan hon var liten.
SvaraRadera
SvaraRaderaOch alltid rökt fårfiol till julbord! margareta