En garnkorg rymmer alla möjligheter . En enda tråd , två stickor.
Ullgarn är för alla sinnen. Det är vackert det doftar, är härligt att ta i det dämpar ljud.
Mammas bästa vännina hade en spinnrock. Jag fick stå bredvid och titta på, dock endast kardning fick jag hjälpa till med. Bästa Vänninan hade pekingeser , som oxå jag fick kamma och kamma och vartefter jag kammade pekingeserna och fick ihop tillräckligt så spann hon hundhår, tvinnade, tvättade och jag fick sticka av varje liten härva en bit på en med tiden gigantisk halsduk. Klasskompisarna betraktade den beigea halsduken med stor beundran.
Inte är det något nytt påfund . Förr då man idkade självhushåll, omsattes all material man kom över . Hundhår, som är både vattenavstöttande och värmande blev till vantar, sockor filtar och annat, både stickat och vävt.
Jag har ett par vantar av pyrenerhår som min faster kardat och stickat åt mig av min hund Cris. Jag näms inte använda dom utan har hängt upp dom på väggen. Annars tovar jag väldigt mycket och det blir varmt och skönt och pläden jag vävt av växtfärgad ull är så varm och härlig när man fryser. Inget värmer så bra som ull
SvaraRaderaAnita du är en previligerad liten människa som får njuta av naturen runt omkring dig, det äkta. Dagens och årets alla nyanser, det äkta. Skymningen som ligger som grå mjuk ull över skogen, tystnaden - som vi numera har så ont om. Skönt att krypa in i en egen vävt ullfilt då vintern knacka på stugan! margareta
SvaraRadera