motion till kylskåpet

Med försiktiga steg och utan alltför snabba svängar tar jag mig till fönstret,  som att

 kolla  de olika ljuden utanför.

Jag ser fåglar! Några som häckar i buskarna, några som sitter under tegelpannorna.  Det regnar ännu stilsamt.

Än en gång tar jag mig till mitt favostolen via  "kylskåpet",. Något kan jag väl få snaska på mellan matpausen och kaffepausen.  Men varför ta paus, jag jobbar ju inte, är pancho. Paus från vila och från långtråkiga Tv-program. Promenix  till och från kylskåpet är alarmerande. Det gör att min kropp ser  sin chans att utvidga  sitt omfång, utan vidare skrupler.   Man måste ju trösta sig  med något, och tyvärr har det funnit flera trösterika saker i  kylskåpet, för att inte tala om frysens glaspaket.

Lite har jag ju ändå motionerat  och med ett skönt samvete.

Varför ska jag vara så hård mot mig?

/margareta