Att ta till vara och piffa upp saker för återanvändning var en självklarhet på min mammas och mormors-tid.
Min mamma gjorde en konst av återbruket med sin slitna långa pepparochsalt tweed-kjol. Hon sydde om den till fin-byxor till sin lillebror. När han väl vuxit ur, blivit längre, sprättades byxorna upp, tyget gjordes rent, sedan pressades tyg vid tyg och lades i byrålådan.
Hon var en händig mamma!.
Så småningom, då jag vuxit till och gick omkring i ärvda kläder, förvandlades tyget under mammas skickliga fingrar till en kläning åt mej. BEHÖVER JAG TALA OM ATT DEN KLIADE, enorm, men inte fick man gnälla. Jag arma barn hade alltid omsydda plagg och spåren av tidigare sömmar doldes av zigzag-band Allt skulle dessutom räcka att växa i så det fanns alltid insydda veck att sprätta upp för förlängning av ärmar och kjol.
Då jag växt ur klänningen syddes den om till kjol och väst, västen som blev så elegant med manchesterinfällningar, från någon uppsprättad jacka. (Där fanns en kartong med uppsprättade rest-tyger att ha vid behov) Och så trampsymaskinen som vaggade oss barn till sömns på kvällarna.
På den tiden fanns inte mobbing vad jag minns. Jag led i varjefall inte. Vad jag minns gick nästan alla barn omkring i omsydda, hemsydda klädesplagg.
Långt senare blev den saltochpeppar slitna kjolen en keps!
Nu har jag läst igen lite av det jag inte hunnit med på senaste tiden. Kul och intressanta inlägg där man känner igen både sig själv och andra.
SvaraRaderaNär vi var små fanns det inte konfektionssydda barnkläder utan så gott som allt syddes hemmavid, ärvdes och syddes om. men det är jätteroligt att läsa om hur en damkjol till sist blir en keps!
Ha det bra och jag hoppas att jag ska bli en flitigare läsarae och kommentator hrä på din blogg framöver.
Mammas/mormors trampsymaskin och en sytant såg till att alla fick sina kläder. Sytanten sydde för alla i byn! I brist på tyger så sydde Mamma och moster finkläningar av fallskärmar som hade landad på fälten. Fallskärmarna låg på åkern vid havet så kvinnorna sammlade in fallskärmarna och tog hand om tygerna.Många fina gardiner och sängöverkast blev det. Fallskärmstygerna var av svag grönt siden. Mycket fint. Men svårt att sy på maskin så vad jag minns, syddes klänningarna för hand.
SvaraRaderamargareta