Ja vart tog hon vägen.
Det bidde en vante - men vilken vante.
Ett par vantar är stickade i tunt vit merinoull med en spetskant vid kragen. Flärdfullt. Ett annat par påminner om rosengården på sommaren. Tar in sommaren då det är som kallast på vinter. och så koftan som på minner om rosenträdgården på Gotland.
Det finns inga gränser när det gäller uppslag för mönster.
Jag stickar ofta och gärna. Oftast till någon jag tycker om. Gärna till barn och barnbarn, så länge de vill handtvätta plaggen. Allt ska vara äkta. Rent ull. Får, Alpacka, Kanin. En mössa blev stickad i handspunnet garn av finull och ull från en vinterhare. Mjuka och vita som snö med det handspunna, lite ojämna, garnets charm.
Jag har inte brått då jag stickar. Det viktigaste är resultatet och att jag är nöjd.
Handarbete tog tiden från bloggen
!
