Den sköna tystnaden. Ibland befinner jag mig i perioder då jag inte gör så mycket. Ligger i hammocken, läser och funderar.
Ibland kommer jag på nåt, alltför ofta står det dock helt stilla. Men, under sådana perioder känner jag en viss återhämtning.
Jag kan inte säga att det är svårt, det här att blogga. Det är inte svårare än så mycket annnat.
Det är svårt att lära sig rythmen. Lära sig att det i livet oxå finns marginaler - blanka utrymmen kring den text jag utformar som är nödvändigtt för att orka se texten.
Jag behöver stänga av. åka iväg. Vänder mig inåt. men kanske är det ändå viktigare att kunna acceptera när livet, av egen kraft, bjuder på perioder av lång och enveten tystnad. kanske är det då jag ska lyssna extra noga.
Jo då behöver du väl tystnaden för att komma tillbaka precis som jag behöver dansen och lite tjosanhejsan för här hos mig är det rätt tyst, bara fåglarna som sjunger och kvittrar och det oväsendet kan man lätt leva med
SvaraRaderavi är alla så olika personligheter , tänk så spännande.
SvaraRaderahär har fåglarna nu tystnad.
jag hör inte knappnålen som ramlar för det blåser
Jag älskar tystnad! Inget kan göra mig så irriterad som en mobilsignal just när jag är bara med mig själv och katterna :)
SvaraRaderaDet där med att blogga är väl så svårt som man gör det. Sen kanske det inte är någon som läser, men skit samma då. Det är bara det att min hjärna går som mest på högvarv när jag ska sova (vilket är det svåraste jag kan ta mig för!) och då skulle jag ju egentligen sätta mig och blogga om alla tokiga tankar som kommer. Men så långt har jag inte kommit än. Men man vet aldrig :)
Då när hjärnan mitt i natten går på högvarv - just då ssätter jag mig ner vid Laptop och avreagera mig - den som vill läsa - så varsågod Margareta
SvaraRadera