Mars 1948!
Äntligen vår-dag! Över henne stod himlen blågrå och luften den här tidiga morgonen kylig frisk. Elden från kokaren seglar i tunna stråk upp mot himelen. På avstånd hörs barnen, som redan dagen innan burit ved och hämtad vatten från branddammen och bäcken.
Tvättkorgerna stod intill och en hög arbetskläder liggandes på marken. Tvättdagar vid branddammen är inte bara slit och fuktiga, uppluckrade händer. Här fanns oxå en sällsam glädje och friskhet.
Hon har en fin eld under kokaren. Men får var vaksam och snabb i vändningarna. VAR är barnen. Hon ropar på dem, tvingar dem att bära ved och vatten. Barnen vill till bäckvattnet, lägger sig framstupa och studera bottenstenarna. Barnen tänker hon, då hon plockar fram rotborsten och såpan i ansjovisburken ur hinken. Hon hör barnen viska medan hon böjer sig djup ner över gnuggbrädan och tänker på allt som kan hotar ett barn. Lägger mera ved under kokaren! Hon tvättar arbetsskjortor blekta och omsorgsfullt lappade. Bussaronger, som blivit som främmande landskap av revor och hål. Barnkläder nötta och och urtvättade och till det yttersta lappade och lagade. Allt mörbultas, synas och finner nåd. Kraglinningar, ärmslut och armbågar, uttunnade efter ändlösa färder över skolbänkar, gnuggas febrilt, ty det är där som det dagliga livet sätter sina spår.
Då och då reser hon sig och kastar en blick på barnen, ser deras ljuslockiga huvuden. Hör deras röster. Ropar: Hör ni ungar ni ser väl efter de små! Ansjovisburken har nu blivit hal av vätan, glider iväg. Hon kastar åter en blick mot barnen, räknar snabbt deras huvuden, jodå de håller reda på de små. Hon återgår till arbetet, vrider med vana händer ur ett par pjokbyxor. Med en snäv handrörelse kastar hon ifrån sig den i sköljvattnet.
|
Så fint berättat! Det är lätt att leva sig in det. Tänk, vilket slit det var förr. Vi är allt bra bortskämda i denna tid. Tack för att du delat med dig!
SvaraRaderaKram, Lisa
skönt att du förstår. Just den tid på året då allt skulle ut och vädras och tvättas(torkväder) var oerhört slitsamt. Sedan skulle det lappas och lagas på sena kvällar.
Raderamargareta
Ett otroligt slit var det förr. Och ibland undrar man hur barnen kunde klara sig utan förskolelärare. Men det gick. Dom tog hand om varandra. Det var tvunget att gå helt enkelt. Ingen hade något val. Är bilden din egen?
SvaraRaderaAlla dessa barn, varje familj hade 6,7,8 barn, Men alla barn hade en uppgift hemma - att hjälpa till - t ex tjudra geten, på morgonen innan skoldags, vid dikeskanten. plocka en säcknässlor efter skolan för grisen. Passa småbarnen. o s v ! margaretq
RaderaKänner igen - en sådan tvättgryta fanns hemma också.
SvaraRaderaOj vilket hårt liv de hade förr. Ett företag bara att tvätta.
Speciellt efter vintern då högen av smutstvätt tog dagar tt få ordning på. Slitet som kvinnorna hade och alla barn. Överallt, i alla familjer var det massor av barn.(som alla hade en uppgift)
Raderamargareta
Jag har faktiskt en sån där gryta. Rostig utanpå men själva innangrytan är i rostfritt. Det går förvånansvärt fort att få upp värmen i den. Jag har använt den till att regöra ramar till bikuporna jag hade men nu är det länge sedan.
SvaraRaderaDet är en levande och fin beskrivning du präntat ner. Jag tror att här uppe i norr var nog det värsta att skölja tvätten i det kalla vårvattnet, händerna fick lida mycket ont. Tvättmaskinen är den hushållsmaskin, jämte kyl och frys och elspis, som jag tror har underlättat arbetet i hushållet mest. Det var ett mycket tungt jobb att tvätta.
Var tänkt jag skulle ha klart stycket till kvinnodagen - men blev inte riktig klar.
SvaraRaderaJust uppe i norrland måste det har varit fruktansvärt med det kalla älvvattnet!
Tvättmaskin vill jag aldrig var utan!
Jag skulle kunna skriva hur mycket som helst om kvinnornas slit, om kvinnornas värld, om "stoppdukar" som gömdes, om sömmerskan som kom. skarlakansfeber och hunger.
härligt att man minns fragment och nu kan köra ut det i cyberrymden så barnbarnen kan läsaa(om de vill)
margareta
Nog känner man igen det här. Min mamma stod nere vid sjön och tvättade och släpade tvätten uppför den branta backen upp till huset.
SvaraRaderaHänderna var alltid nariga och röda efter tvättdagarna. Kallt i vattnet var det på våren.
Numera finns mina värmare mest till glädje och gamman. Där färgar jag mina garner, tvättar mattor och kokar varmvatten att ha när man tvättar sig vid bastun. Tack och lov för tvättmaskinen. Troligen den mest fantastiska hushållsuppfinning som finns.
Jag tycker mycket om ditt sätt att skriva. Ingen skriver så målande som du. Tack för det.
Men så bra att du har nytta av den. Här nere i sörmland har folk Tagets och andra sommarblommor planterade i kokaren.Ibland ved.
SvaraRaderamargareta
Den berättelsen var fin och jag kan nästan se det framför mig. I min barndom tvättades det inte ute,men en kokare hade vi i tvättstugan.Ingen tvättmaskin fanns där heller. Jag minns min Farmor berättade att hon fick skölja tvätt utomhus i ån och hennes knän frös fast och blev skadade. Jag kikade in och läste litet här och där i kväll. Jag vill inte ta bloggpaus, men jag läser andras. Har svårt att sitta på grund av den vanliga värken i "ändan" (ischiasnerven i kläm).
SvaraRaderaSoligt har vi haft och mycket kallt -10.
Ha en skön helg!
kram
Ett 7-helvetets slit var det för! Vill aldrig var utan tvättmaskin.
SvaraRaderamargareta