Dricker min fm-påtår ute på trappan mot en varm husvägg, efter att ha morron-myst med första kaffekoppen tillsammans med Lurv lurvig. Ser ut över sjö och skog, knotiga ekar. Allt är silkessilver och koboltblåa skuggor, som en orientalisk matta. Tyst och stilla!
*andas in stillheten och tar en slurk het kaffe*
Så ser jag ekorren komma skuttandes över snötäcket. En Lurvig en. Pig och glänsande bärnstensbrun päls. Sick sackar en smula, stannar upp, tittar mot mej med sina stenkolssvarta ögon. Så vacker han/hon är. Vi tittar på v arandra och när jag ser hans svarta ögonpärla så tänker jag på ett mörkt vatten i ett grankärr.
Känner glädje av att bo såhär nära naturen och att få uppleva det magiska med mitt fm-kaffet.
Men vad var det? Lyssnar. Hundskall. Tystnad slits sönder. Hunden kommer farandes som ur filmen Sagan-om-Ringen-Orcher, rakt efter korre. Men för ett 100del-sekundensögonblick tappar spåret, slutar skälla. Försvinner.
Åter tyst.
Ekorren prasslar till uppe i eken och viner vidare till nästa ektopp.
En perfekt förmiddag! Vad jag längtar till att kunna sitta ute och mysa med en skvätt kaffe. Med fåglarna och Kråkis som sällskap :)) Fast skällande hundar (eller var det orcher) som kommer farande kan jag klara mig utan. Mysförstörare!
SvaraRaderaKram, Lisa
Ingen uttrycker sig så målande och poetiskt som du, det är då ett som är säkert.
SvaraRaderaLängtar.....
SvaraRaderaIdag känns det som om det skulle ta väldigt lång tid innan jag kan sitta som du!
imorse -12, 08.30 grått, men mild luft! Enl Yr.no blir det +1 grad på torsdag sol?
SvaraRaderamargareta