GLAD PÅSK A L L A!
Nu börjas det..........!
P.S. Jodå.
Själv kommer jag att äta allt som serveras och bjuds, i massor!
Avokado, avokado, löskokt ägg och lamm. (Smalmat)
(Men ej godis, tror jag)
POPPCORN kanske
inte bara blommor i rabatten!
torsdag 28 mars 2013
GLAD PÅSK alla!
GLAD PÅSK A L L A!
Nu börjas det..........!
P.S. Jodå.
Själv kommer jag att äta allt som serveras och bjuds, i massor!
Avokado, avokado, löskokt ägg och lamm. (Smalmat)
(Men ej godis, tror jag)
POPPCORN kanske
onsdag 27 mars 2013
BROLLE
micron död
VI HADE EN SÅ SKÖN OCH LUGN eftermiddag!
Brolle skulle in i rutan. Brolle gillar jag mycket.
Slängde in en påse poppcorn i micron och satte mej framför rutan. Och där stod Brolle och sjöng den vackraste Amazing grace jag någonsin hört. Det blev lite jobbigt ett tag. Fick nåt skräp i ögat.
Helst snabbt slänger jag ett öga in i köket. Oijjj! Döm om min förvåning, mikrosekund)! POPPCORN POPPCORN!
Ut ur micron väller en tjock brun bolmande rök. Där dog micron.
Gubbs enda kommentar var; är glad att det inte var jag!.......... Vad han nu menar med det).
måndag 25 mars 2013
Blir nog riktigt najs!
TILL FRUKOST 2 KOKTA ÄGG, 2 AVOKADO
MUMS!
VIKTEN HAR LOSSNAT LITE, VILKET JU ÄR BRA FÖR MOTIVATIONEN. ( Har dock fortfarande drygt 15 kilo kvar att bli av med för att mina blommiga ska passa.)
KÄMPA KÄMPA KÄMPA
(vill bara tala om att jag redan kl 10 började längta efter en tallrik gröt)
lördag 23 mars 2013
BLANK HELG JASÅ JAHA
EN BLANK HELG
KALENDERN ÄR HELT TOM
EGENTLIGEN INGA M Å S T E N ALLS
SENAST DET INTRÄFFADE VAR I JANUARI -18 GRADER
T
TÄNKER HAR UTEDAG HELA DAN!
men först sova länge så kaffe på säng oxå
men sedan så!
torsdag 21 mars 2013
BOK R E A
LINGONPLATTFLY, TALLSVÄRMARE, ASPLÖVMÄTARE, och större GAFFELSVANS.
Det låter som poesi - eller något hämtat ur Harry Potter: men det är namn på några av Sveriges alla fjärilar.
Så fanns Fjärilsboken på rea, klart jag tog tillfället.
Ända sedan jag blev pancho har jag tyckt att det fanns ett behov av en riktig bra fjärilsbok hemma hos mej!
margareta
tisdag 19 mars 2013
ANNA KARENINA
Inramad av ödesmättad rysk musik de svartaste av tonarter som får vilken döing som helst att brista ut i hjärtskärande klagosång. Utspelar sig i hela 2 timmar.
Olycklig kärlek, som leder till förbjuden kärlek, som leder till hjärta och smärta, som leder till uppslitna drama, och blir brustna hjärtan och olycka.
Se inte den filmen om ni redan lider av olycklig kärlek, så där som det kan var ibland i livet.
Men vill ni se vackra kläder - har fått Oscar för bästa kostym!
lördag 16 mars 2013
"min" MORFAR
Fick stå bredvid och uppleva (inte varje ) söndagarna, en cermoni fylld av andakt och särskild doft. Söndag. Morfars doft!
Varje söndag återkommande föreställning då han under djupaste koncentration putsar sitt yttre. På den sprakande vedspisen stod kitteln med het vatten.
Så sätter han sig ner vid bordändan och placera Raklådan med rakdonen framför sig.
Lådan är mycket gammal , brunbetsad. Han plockar upp spegeln som han ställer in så han ser hela ansiktet. Därnere i lådan ligger välgömd för nyfikna barnahänder, de blanka rakknivarna med svarta skaft. Där ligger oxå rakborsten och raktvålen med sin friska, och spännande doft. Doften! Morfars doft. Längst ner ligger strigeln med vilken han då och då vässar kniven.
Jag FÅR stå bredvid, om jag är tyst. Tyst och andas ljudlös, anddäktig står jag.
Med lugna , väl avvägda rörelser plockar han upp tillbehören, under tiden kommer mamma med ett handfat med ljummet vatten och ställer framför honom tillsammans med en ren handduk. I handfatets botten ligger en svart ros. Det är emaljen som undan för undan nöts bort. Utan att se på mej blöter han omsorgsfullt borsten i vattnet. Sedan löddra han upp tvålen med små cirkelformade rörelser. Ett vit skum växer som genom ett trolleri fram och mina ögon som från vaxdukenkanten följer proceduren, vidgar sig. Jag tänker löddret liknar maränger som mamma förvarar i bleckburkarna i skafferiet.
Sedan han länge och väl betraktat sitt ansiktet i spegeln, tar han spegeln i vänstra hand, borsten i den högra och börjar tvåla in ansiktet med långa svepande drag. Löddret sprider sig över hela ansiktet, endast hans blå, blåaste blå ögonen med skrattrynkorna lämnas fria. Nu äntligen ler han mot mej. Solstrimman sköljer in genom fönstret och håret på händernas översidan, där varje strå glänser som silver.
Hans blå ögon. Morfars snälla blå ögon där skrattet alltid låg så nära.
Äntligen placerar han spegeln framför sig och med höger hand griper rakkniven och börjar raka sig. Han börjar vid högra tinning. Raspet skär genom det söndagsstädade rummet. Han spänner käkmusklerna för att komma åt, grimaserar och kisar med ögonen för att se bättre.
Så blottas den friska rodnande kinden. Jag andas ut. Han ler skämtsamt mot mej medveten om min oförställda beundran.
Metodisk och med lugn färdas handen över hakan och når halsen, som rakas med långa svepande drag. Jag blundar. Han pratar inte utan är helt uppslukad av sin förställning. Det är en rit av djupaste allvar, en varje söndag återkommande föreställning under djup koncentration där han putsar sitt yttre.
Efter akten - äntligen; Morfar får jag lukta! han tar mej upp i knäet och jag får köra in min näsa på hans mjuka rosafärgad kind. Känna doften, andas in ; Morfars doft! Som fyller hela huset.
Han skrattar åt mej med hela ansiktet. Lyfter mej upp och svänger mej runt, runt.
Lägger tillbaka rakdon i lådan. Fäller ner spegeln. Locket stängs. Med hängslen löst dinglande över finbyxorna bär han bort rakdonen.
Så kommer mamma och städar efter honom, så allt blir söndagsfint igen! Och doften ligger kvar i huset hela söndagen.
Bilden från Google
Varje söndag återkommande föreställning då han under djupaste koncentration putsar sitt yttre. På den sprakande vedspisen stod kitteln med het vatten.
Så sätter han sig ner vid bordändan och placera Raklådan med rakdonen framför sig.
Lådan är mycket gammal , brunbetsad. Han plockar upp spegeln som han ställer in så han ser hela ansiktet. Därnere i lådan ligger välgömd för nyfikna barnahänder, de blanka rakknivarna med svarta skaft. Där ligger oxå rakborsten och raktvålen med sin friska, och spännande doft. Doften! Morfars doft. Längst ner ligger strigeln med vilken han då och då vässar kniven.
Jag FÅR stå bredvid, om jag är tyst. Tyst och andas ljudlös, anddäktig står jag.
Med lugna , väl avvägda rörelser plockar han upp tillbehören, under tiden kommer mamma med ett handfat med ljummet vatten och ställer framför honom tillsammans med en ren handduk. I handfatets botten ligger en svart ros. Det är emaljen som undan för undan nöts bort. Utan att se på mej blöter han omsorgsfullt borsten i vattnet. Sedan löddra han upp tvålen med små cirkelformade rörelser. Ett vit skum växer som genom ett trolleri fram och mina ögon som från vaxdukenkanten följer proceduren, vidgar sig. Jag tänker löddret liknar maränger som mamma förvarar i bleckburkarna i skafferiet.
Sedan han länge och väl betraktat sitt ansiktet i spegeln, tar han spegeln i vänstra hand, borsten i den högra och börjar tvåla in ansiktet med långa svepande drag. Löddret sprider sig över hela ansiktet, endast hans blå, blåaste blå ögonen med skrattrynkorna lämnas fria. Nu äntligen ler han mot mej. Solstrimman sköljer in genom fönstret och håret på händernas översidan, där varje strå glänser som silver.
Hans blå ögon. Morfars snälla blå ögon där skrattet alltid låg så nära.
Äntligen placerar han spegeln framför sig och med höger hand griper rakkniven och börjar raka sig. Han börjar vid högra tinning. Raspet skär genom det söndagsstädade rummet. Han spänner käkmusklerna för att komma åt, grimaserar och kisar med ögonen för att se bättre.
Så blottas den friska rodnande kinden. Jag andas ut. Han ler skämtsamt mot mej medveten om min oförställda beundran.
Metodisk och med lugn färdas handen över hakan och når halsen, som rakas med långa svepande drag. Jag blundar. Han pratar inte utan är helt uppslukad av sin förställning. Det är en rit av djupaste allvar, en varje söndag återkommande föreställning under djup koncentration där han putsar sitt yttre.
Efter akten - äntligen; Morfar får jag lukta! han tar mej upp i knäet och jag får köra in min näsa på hans mjuka rosafärgad kind. Känna doften, andas in ; Morfars doft! Som fyller hela huset.
Han skrattar åt mej med hela ansiktet. Lyfter mej upp och svänger mej runt, runt.
Lägger tillbaka rakdon i lådan. Fäller ner spegeln. Locket stängs. Med hängslen löst dinglande över finbyxorna bär han bort rakdonen.
Så kommer mamma och städar efter honom, så allt blir söndagsfint igen! Och doften ligger kvar i huset hela söndagen.
Bilden från Google
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)