Handarbetet förekom flitigt i våran familj. Mamma hade syjunta någon gång i månaden. Mormor var duktigt på symakin Singer , för att inte tal om moster Polle henne vill jag absolut inte glömma, hennes fantasifulla broderier som satt på väggarna hos släkten. Och korsordsbroderiet " Borta bra men hemma bäst" smyckar fortfarande Gäststugan.
Själv lärde jag mig något ändlös virkning på en syrulle, men hade glömt då barnbarnet frågade hur det gick till. Gjorde mitt bästa att bli vän med torkade växter. Morsdagspresenten av lampskärm av torkade växter (och vieselien).
Få saker ger mig en sådan respekt som handarbete. Handarbetet som kvinnorna plockar fram på busen, till kaffet, framför Tvn. En bok javisst, men handarbete! Koncentrationen? Den som får arbetet att se så enkelt ut.
Som barn kunde jag lediga dagar sitta lyckligt och bekymmerlös och stirra på mormor vid symaskinen.
Lärde jag mig något om glädje, färdighet och koncentration?
All slags handarbete äger en särskild sorts värdighet.
Just nu är jag sysselsatt med att väva ett band åt barnbarnets gitarr. Ibland träffar jag min bandlärarinna (textillärarinna)och vi diskuterar ev. svårigheter eller ett mönster. Och jag fylls av samma lustkänslor och samma slags respektfullhet som när jag svärmade kring mormors Singer.
Hoppas att intresset för handmade design fortsätter och ta plats. Handarbetets återkomst tog tid. Vi hann nästan glömma bort att hantverk exixterar. Dagligen hör jag talas om trädgårdshandverk av olika material som t ex pilflätning, smide, keramik, en liten del av vårt överindustrialiserade liv kanske åter blir småskaligt. .
Jag har en lillebror som är en hejare på att brodera korsstygn. Jag broderar mina ulltavlor för då får jag göra precis som jag vill och inte följa något mönster. Bara skapa fritt ur fantasin och det är roligt . Nu har det inte blivit mycket sånt för det är utesysslor som gäller just nu. Härligt
SvaraRaderaMormor både virkade, sydde och broderade. Mamma hade under min barndom ständigt en stickning på gång och jag tror jag hade mer koftor än jag ville ha. ;)
SvaraRaderaSjälv virkade jag innan jag fick barn, sen kände jag att jag inte hann med längre. Numera är trädgård och fotografering min avkoppling.
Jag tror att intresset för handarbete har börjat öka igen. Bakning likaså. Alla vill ha egna höns och det odlas eget. Lite av en back-too-the-roots-känsla.
Ha en fin vecka!
Slöjdandet och handverks återkomst tog tid.. Vi hann nästan glömma bort den. Numera hör jag dagligen talas om att t ex trädgårdsfolk vill smida sina egna trädgårdsprylar, och mest populär är en Smed i Småland som har en smedja med brinnande äscha (en sälsynthet nummera). margareta
SvaraRadera