Inspiration

Jag minns mycket väl den röda vanten som jag kämpade med i småskolan : svettiga fingrar som omsider kunde maska av sista masken på vanten som aldrig skulle få sin make .
Det var ju en självklarhet att flickor kunde sticka och virka och en del blev oxå mycket skickliga efterhand.

Min mamma var en viktig inspirationskälla. Själv hade hon alltid ett stickat arbete på gång, och hon stickade gärna de plagg jag önskade.  Plaggen användas flitigt,  ja så länge som storleken passade.z (det fanns ju ingen konfektion för barnkläder på den tiden, och ännu mindre för tonåringar)

Hennes ambition för att jag inte skulle tröttna var fantastiska.  Som t ex kunde hon "nysta in"  små överraskningar , som  en karamell,  nötter,  färgkrita.  Nystanet kunde ju bli riktig stora beroende på vad som fanns inrullad där.   

Paraply eller .........?

Jag blir inte klok på vädret. Ena dagen kallt man måste ha både tumvantar och långkalsonger under byxorna för att hålla värmen, några dagar senare är det plusgrader  man kan knapp ha en lång
ärmad tröja utan att svetttas.

Januari och halva februari har verkligen bjudit på kraftiga svängningar. Svängningar är så snabba så jag nästan inte hänger med. På väg till brevlådan häromdagen var vindarna så starka så det var svårt att hålla balansen.

Den lilla snön som fallit smälte hastig bort då det blev plusgrader.

Vaknade idag med snöblandad regn. Det återstår att se om resten av februari blir pälsmössa eller paraply.

 Avslutar bloggen med att det slår ett kraftigt regn mot mitt fönster.

bloggandet på andra plats

För många utövare  är broderiet en nördverksamhet. Det är en hel värd att gå in i , en självupptagen uppgift som kräver massor med tid och koncentration.  Ofta blir det mer lockande  ju svårare det är , kan skapa en besatthet., precis som i bloggandet.

Nu har jag fått mersmak av yllebroderier(har sprättat-upp en gammal herrock i slitet ylle) , vilket betyder att bloggandet kommer på andra plats.

Möjligen en och annan bild av eventuella klenoder, som t ex rosbroderade vantar som Maglena  här i barnen från Frostmofjället,

....och den var repad!

Äntligen,

loppisfynd

vi går mot ljusare tider.

Då oxå med start för loppis-säsongen.

Konsten att göra en bra loppisaffär lär man sig av många misstag.  Reglarna är enkla: Visa inte intresse för någonting.

   Ge skambud.
  Pruta alltid

En gång prutade  jag till mig en  IKEA -kasse packad med riktig härliga bomullslakan, några med underbara virkade spetsar, hemkommen visade det sig att lakanen var stark nerslitna i mitten.  Vad skulle jag nu med dem till, förutom att jag sprättade bort de fina virkade spetsarna. så satt jag några vindstilla sköna eftermiddagar under rönnen och klippte mattrasor som senare lämnades till ett loppis.

En annnan gång bjöd jag skambud på 5 böcker av olika Nobelpristagare. 30kr. . Mitt bud var 10kr. Motbudet var 20kr.  Så höll det på. Jag vek inte en tumme. Men fick dem för 5kr.

I begynnelsen var jag ju ovan. Det var ju ett eldprov  för att se hur mycket man vågad. Som den gången  då jag fastnade vid  en LP-låda och såg bl a Lasse Löndahl LP (kvinnornas man). Glömde  förstås att pruta. Glömde oxå att "kolla upp" om det var rätt låt i fodralet.   Hemkommen 2 timmar senare upptäckte jag att det var Alice Babs med "vad tar ni för valpen där i fönstret". Och den var repad.   Men, om det gjorde något i sammanhanget.

Pratade över köksbordet  med gubbs om konsumentköprätt. Glöm, sa han. Glöm!

Vid nästa loppisgång var det jag som med "VALPEN" under armen stegade fram och .............
men säljaren tog en tugga av sin kanelbulle och en klunk rykande gott kaffe och ryckte bara på axeln, sa: såld är såld!

och ute snö och sol men .......

Nu har oxå jag varit där! Stockholm/Solna största galleria: Mall of Scandinavian, tre våningar.

Du kanske hört talas om.  Jag var där mellandagarna, lockad av  nyfikenhet.  Bling bling och glitter. Är shoppa  en religon i Sverige?  Folk shoppade som alla skåp hemma var halvtomma. Alla ville handla billigt , men det skulle se dyrt ut.

Det var sjövilt som på en finlandsfärja efter  kl 01.00 på natten. Ingen tänkte på hur de gick , trängdes.  Förmågan att visa hänsyn är tydligen en svaghet.  Den konflikträdda svensken - vässade armbågen för den sista flaskan "Musk by Alyssa Astley".

Alla ska fram överall. Till kosmetika. Till underkläder. Barnvagnar med nappflaska och gossedjur, Barnsele- barn på magen. I alla riktningar. Barn som skriker. Barn som gråter. Barn som inte vill.

Många blir av med varandra.

Kundcenter :  Natalie, var vänlig gå till kundcenter  mamma väntar.
Kundtjänsten : Emil 3 år väntar på sin pappa Emil finns här på kundcenter 2 trappor.

Men ute var det kalasväder för en skolledig unge: strålande sol och finfin pulkabacke!

räven har raskat...,...

Isen och gräsmattan är full av spår. Och rådddjuren har  traskat och gjort släpiga  dubbelränder i snön intill stranden. Oxå  mot den läiga garagevägen känns ljusvärmen den här soliga dagen.  - Tystnad! -

De vanligaste spåren , alltför vanliga, är breda och refflade och kommer från den nya flugan, snöskotern.   Jag tvekar inte att säga "plåga" oxå, den utmärkta nytta den kan göra för en och annan  ö-bo uppväger på inget sätt den meningslösa nöjeskörning som finns vid helg och all ledigtid.   Surrande, avgasluktande plågar den boende. När det är så mycket skönare att och roligare att skida! Att det dessutom är nyttigare ska jag inte nämna.
Nyttig är ett avskräckande ord för motorknuttar.

12 år!

Matte försöker sjasa ut mej

Hon tycker jag kan var ute själv en stund  och
att en gammal kastrerad hund inte ska ligga i soffan hela dan.